Just nu säljer hundratals idrottsföreningar deras underställ. Men hur ser egentligen Anna och Emil Jönssons Haags egen relation ut till det svenska föreningslivet? Ullmax tog ett snack om det hjärtat i den svenska folkrörelsen.
De har åkt skidor över hela världen, i världscuper, VM och OS. Men precis som för de allra flesta svenska idrottare började makarna Haags karriärer i det ideella föreningslivet.
– Från det att jag var sex-sju år gammal så är hela min barndom lika med föreningslivet. Utöver skolan var det där jag tillbringade största delen av mitt liv. Det var där jag hade mina vänner, min trygghet och min tillhörighet, säger Anna Jönsson Haag.
För hennes del inleddes karriären i Orsa Skidklubb, och Anna menar att hon har klubben att tacka för att hon fått sin glädje till idrotten.
– Jag tror att en av utmaningarna som föreningslivet har idag är att det lätt blir prestationsinriktat för tidigt. Men så var det inte för oss. Utöver skidorna spelade jag mycket fjol, så jag stod där i pjäxorna och spelade varje dag. Så där kunde jag hålla på ända tills jag var 16. Det hade inte gått om inte föreningslivet hade funnits där med sin trygghet och glädje.
Hon fortsätter:
– När tävlingsmomentet kommer fram inom idrotten så framkallar det både det bästa och det sämsta av en. Genom föreningslivet fick jag lära mig att hantera både framgångar och motgångar, för så väl mig som för mina klubbkamrater. Och det där har format mig till den person jag är idag.
Anna och Emil har precis flyttat till Åre, där de nu ser fram emot att engagera sig i nya föreningar, för att på så vis få ge tillbaka till det föreningsliv de fostrats i.
– Vi har väntat ett tag på att barnen ska bli lite större, men nu ser vi verkligen fram emot att få var med och hjälpa till, säger Emil. Det är ju hjärtat i föreningslivet, att alla bidrar. Det får aldrig vila på en persons axlar. Och det är så viktigt att det fortsätter vara ideella föreningar där man hjälper till i stället för att kunna köpa sig fri. Föreningslivet måste vara tillgängligt för alla.
Även Anna är peppad på att få vara med och engagera sig i barnens föreningar:
– Jag har haft en dröm länge om att få vara där, och verkligen visa på vikten av att det ska vara kul. Om man som vi har levt så länge med prestation vill man gärna förhala prestationsmomenten och i stället bygga på glädje, så länge det bara går. Det är verkligen något jag brinner för.
